Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Elevhälsan i mitt hjärta Att misslyckas utan att vara misslyckad

DELA

Att misslyckas utan att vara misslyckad

”Sandra, jag har misslyckats. Är jag misslyckad?” Orden har varit nära mig under jullovet. Misslyckas och att känna sig misslyckad? Att misslyckas kan kännas svårt, men vad är egentligen att misslyckas?

Bild

Orden slår rot i mig. Vad är det som gör att detta fina barn framför mig känner så?

Är det outtalade krav på sig själv eller är det uttalade krav från omgivningen. Skolan, kompisar eller kanske hemifrån? Kanske är det en kombination av båda delarna. Det visade sig att barnet i fråga är rädd att misslyckas och att varje dag ofta får möta den känslan i sin kropp. En känsla som landar i att hela ens existens är ett misslyckande.

Att få höra detta från barn, att vara misslyckad är något som inom mig skapar en djup känsla av värme, omtanke och empati. Likaså svårmod. När det handlar om hela ens existens, ens personlighet och inte ”bara” är kopplat till en situation.

Ibland är det svårt att veta hur ska jag möta ett barn med dessa tankar och känslor. Att sättet jag möter påverkar någons steg framåt och självkänsla. Det är så lätt att springa i väg i sin egen kropp, men att bromsa mig själv. Här ställde jag frågan till mig själv, hur skulle jag vilja bli bemött om jag skulle bära en stor känsla av misslyckande i mig och känna att jag vore misslyckad?

Jo, jag skulle behöva att det fanns utrymme att få känna känslan, utan att den behöver åtgärdas eller lösas eller att någon kommer med ord om att det inte stämmer. Det var precis vad det här barnet behövde: få dela sina känslor och därmed känna det hen känner. I detta utrymme som skapades blev det sedan plats för frustration och som sedan kunde ändra form till tårar. Vad som händer därefter låter jag stanna här, men det blir förhoppningsvis en början på något som kan skapa en förändring på sikt.

Att stanna upp, lyssna och validera. Skapa ett tillåtande rum att få känna sina känslor utan att för snabbt hoppa vidare till lösningar, tror jag är en viktig del i arbetet med barn, ungdomar och människor över lag. I mellanrummet till varandra där lyssnandet och närvaron får utrymme kan sedan något växa fram. Jag tror att det många gånger är själva delandet som öppnar vägar framåt.

Vad jag vill säga är att vi som i våra yrken möter barn och ungdomar är viktiga genom att omfamna när ord som dessa kommer, att våga möta dem och stanna kvar där. Jag brukar säga att i varje möte och ögonblick så lär jag mig något nytt om mig själv. Det är kanske det som är ynnesten i att arbeta med barn och ungdomar, att varje dag få lära och möta nya sidor av sig själv och att växa som människa.

Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året och vill berätta för dig som läser detta – du är viktig för dem du möter i ditt liv. Att omfamna stunder av närvaro och ögonblick som ges, att möta en människa i sina olika känslor och att dela det rummet med någon. Vi alla behöver någon som ser oss bortom allt, och det kan vara du som har det platsen för någon. Precis som det kanske var jag i mötet med det här barnet. Tillsammans är vi viktiga för varandra.

Ta hand om dig och varandra. Kram Sandra

Elevhälsan i mitt hjärta Sandra Österström sandra.osterstrom@vaxjo.se Skolsköterska Kalvsvik Vederslöv Tävelsås PUBLICERAT: 2023-01-11

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida