Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar Elevhälsan i mitt hjärta Vara den jag är - inte någon annan

DELA

Vara den jag är - inte någon annan

En del ögonblick på jobbet är sådana som jag troligtvis alltid komma bära med mig. Denna stund var ett sådan. Vi satt där på golvet, filtar, kuddar och tittade på ett avsnitt av tv-serien ”klassen”. Jag hade (trots att jag är skolsyrra och kanske borde bjuda på frukt😉) hämtat en mikrovågsugn och poppade popcorn för fullt.

Bild

Bara den händelsen i mitt rum och alla popcorn är nog något som i alla fall några barn kommer minnas. Det blev många skratt och saltkar som öppnades i knät på ett barn. Det finns nog inget som för människor så nära varandra som när det hjärtliga skrattet kommer. Det är som att nya dörrar öppnas, dörrar till samtal och vi möts på en annan dimension.

Det var jag och en grupp elever som träffades för andra gången med en veckas mellanrum. Vi pratade om ensamhet och mobbning, där vi inledningsvis fick följa några barn i tv-serien ”Klassen”. Det är en förmån att få lyssna på barnens tankar kring detta. Alla klokheter de bär på och hur viktigt det är att ta sig tid att prata om dessa saker. Samtal som landar i en trygghet och där jag märker att barnen vågar öppna sig. Dela saker till mig och varandra som ryms inombords. En elev sa dessa ord ”Ju mer jag är mig själv desto mindre än jag någon annan”. De orden har varit med mig sedan dess. Tänk vad betydelsefullt det är att barnen får känna det, att de ska vara den de är och inte vara någon annan.

Vidare när jag träffade eleverna så pratade vi om ensamhet och vad det innebär att vara ensam? Hur kan ensamhet visa sig och hur kan vi hjälpa någon som är ensam? Jag märker att barnen tycker om att prata om det. Det kommer mycket frågor och tankar. Det är angeläget för mig att inga elever ska känna sig påhoppade eller att de ska känna de behöver gå i försvar. Därmed tycker jag det är bra att använda berättelser som jag berättar för barnen, använda mig utav filmer eller frågor ur exempelvis Kamratposten, KP. Min önskan och förhoppning är att öppna upp för dessa frågor och tankar, inte att något barn ska känna skuld eller själv känna sig utsatt när samtalen möts i grupp. Det är en samtalskonst att hitta vägar att prata om sådana saker, utan att någon ska känna att det blir jobbigt.

Efter varje träff brukar jag utvärdera mig själv och om något barn verkade besvärad av innehållet. Då brukar jag omfamna det barnet och höra mig för. Det är en utmaning att förmedla information och inte veta hur det landar hos den som är hos mig. Då kan popcorn och filtar hjälpa till att skapa en stämning som främjar en avslappnad och trygg miljö.

För en tid sedan fick jag en lapp i min ficka. Den föreställde ett barn som stod på vänster sida och som hade ett ledset ansikte. På höger sida stod fem glada barn. Det speglade ensamhet. I stort sett varje vecka möter jag dessa frågor hos barnen. Ensamheten är svår att se. Vad jag vet är att ensam kan vi vara, trots flera människor runt oss. Ofta handlar det då om en ensamhet inombords, att känna sig ensam i sina tankar och känslor. Ibland är ensamheten lättare att se med blotta ögat, men ibland desto svårare. Alla vi som möter barn- och ungdomar i våra yrken är viktiga att se och möta detta, nämligen ensamheten. Även att stötta barnen i de kloka orden som barnet förmedlade till mig ”Ju mer jag är mig själv desto mindre än jag någon annan”.

Ta hand om dig och varandra.

En stor, varm kram från mig! /Sandra

Elevhälsan i mitt hjärta Sandra Österström sandra.osterstrom@vaxjo.se Skolsköterska Kalvsvik Vederslöv Tävelsås PUBLICERAT: 2021-02-18

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida