Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar De 45 olika Söker ständigt den bästa mattemetoden

DELA

Söker ständigt den bästa mattemetoden

Jag har nu undervisat i ämnet matematik i över 20 år. Under dessa år har trender inom matematikundervisningen kommit och gått och jag har använt många olika metoder för att lära ut matematik till mina elever. Men vilken metod är då bäst månntro?

Bild

När jag började min karriär som lärare vid 2000-talets början var det väldigt inne med något som man kallade för egen planering. Man trodde då att nyckeln till elevernas intresse för att lära sig saker i skolan, var att de fick styra sina skoldagar genom att själva planera upp när de ville arbeta med saker och till viss del också vad de skulle arbeta med. Man hade en del gemensamt arbete så klart, men en stor del av skolveckan fylldes av deras ”Egna planering” där de på måndagen hade bestämt vad de skulle arbeta med i de olika ämnena. Detta var ju ett fantastiskt arbetssätt för våra allra duktigaste elever som verkligen trivdes med detta. För de som hade svårare för sig i skolan var detta dock förödande enligt mig. De hade inte förmågan att vare sig planera vad de skulle göra, se till att få det gjort eller själva ta till sig kunskaper genom att läsa. Ganska snart lämnade jag detta arbetssätt i matematik för att påbörja mitt sökande efter metoden med stort M.

Jag har provat många saker genom åren och några saker känner jag mig helt trygg med. En av dessa saker är att jag alltid kommer att använda minst häften av lektionstiden i veckan till gemensamt arbete i matematik. Traditionellt har vi en matematikundervisning i vår svenska skola där eleverna arbetar mycket enskilt genom att arbeta med uppgifter i en mattebok. Detta är självklart också viktigt men i begränsad mängd om du frågar mig.

En annan sak som jag är helt säker på är effektiv matematikundervisningen är att se till att inte enbart arbeta med ett område i taget, utan använda tid varje vecka till att repetera och knyta ihop olika begrepp inom matematiken. Även jag har så klart mest fokus på ett område i taget för annars skulle det ju bli väldigt rörigt för eleverna, men att bryta av med annat innehåll vid upprepade tillfällen varje vecka tänker jag är oerhört viktigt.

Ytterligare en sak som jag tror är viktigt för att få eleverna att bibehålla ett intresse för matematiken är att variera de metoder man använder. Jag har en ganska ensidig metod för att arbete med aktuellt område, men övrig tid försöker jag variera mycket. Det kan handla om att jobba med olika kooperativa metoder som speeddating och fråga, fråga byt. Vi spelar spel, använder olika digitala program och gör baklängesprov. Det kan också vara olika tävlingar och mycket annat.

Nästa fundering är sedan hur man ska arbeta med aktuellt område för att få alla elever att lära sig så mycket som möjligt. Under förra året hade jag sexor och då passade jag på att göra en liten undersökning med dem där de fick prova tre olika metoder för att arbeta med detta. Jag delade upp året i tre delar och körde varje metod under en av dessa delar. I slutet av sexan utvärderade vi sedan alla metoder och de fick fundera över för- och nackdelar. Jag tittade särskilt nog på hur de riktigt starka respektive svaga eleverna utvärderade de olika metoderna. Det är ju dessa grupper som är svårast att tillfredsställa vid en klassundervisning.

De tre metoderna såg ut enligt följande:
1. Ett matteschema som löper under en tre- till fyraveckorsperiod. Eleverna arbetar först med en grundkurs och när de är klara med den går de över till en fördjupningskurs. Eleverna arbetar på i egen takt och jag som lärare har genomgångar med jämna mellanrum samt hjälper dem vid eget arbete.

2. En grundkurs där man arbetar mycket gemensam med till exempel små whiteboardtavlor. Läraren leder undervisningen och stöttar eleverna i helklass. Efter en genomförd diagnos arbetar sedan eleverna vidare enskilt med antingen en fördjupning- eller en repetitionskurs.

3. Ett matteschema som är uppdelat veckovis. Varje vecka finns det en grundkurs och fördjupningsuppgifter som eleverna arbetar med enskilt. Läraren börjar med att arbeta tillsammans med de olika moment som veckan innehåller och sedan arbetar eleverna vidare själva.

Min tanke inför detta test var att de elever som har lite svårare för matematik skulle tycka att alternativ nummer 2 skulle vara bäst, för där skulle de få mest hjälp när vi arbetar gemensamt. Jag trodde också att de riktigt starka eleverna skulle tycka tvärtom, att alternativ 2 skulle vara väldigt långtråkigt och att de i stället skulle välja alternativ 1 eller 3.

Men tänk så fel jag hade. Så gott som alla elever som fick ett A i betyg i åk 6 valde alternativ 2 som sin favorit, medan de eleverna som hade lite svårare för matte valde alternativ 1. Ett spännande resultat som krävde en analys av mig. Jag gissade att många av A-eleverna hade insett samma sak som många matematiklärare den senaste tiden. Det är bra för inlärningen att arbeta gemensamt med matematik och inte bara sitta och räkna själv i sin mattebok. De elever som hade fått E eller F i betyg och som valde alternativ 1, var främst de som inte hade något större intresse för ämnet matematik och då var nog alternativ 2 jobbigt eftersom metoden innebar att de tvingades till att vara mer aktiva. Det gick inte längre att sitta och låtsasarbeta på lektionerna och försvinna lite i mängden, vilket var lättare med alternativ 1.

När jag i höstas fick nya fyror så började jag därför med alternativ 2. Jag tänkte att jag skulle få alla elever aktiva och verkligen få med alla på tåget. Denna metod mottogs dock inte så bra. Eleverna var vana att arbeta mycket enskilt i matteboken och tyckte att matten blev ofantligt tråkig när de nu under ett par veckor i stöten nästan inte alls fick göra det. Jag mötte dem därför halvvägs och vi jobbar just nu med något som liknar alternativ 3. Jag kan se till att vi varje vecka arbetar gemensamt med det som jag vill tycka extra på, samtidigt som eleverna ändå får känna att de får arbeta enskilt med sitt matteschema varje vecka. Nu är vi alla nöjda med upplägget, både jag och eleverna. Men det återstår att se om det är detta som är metoden med stort M eller om framtiden har något annat i sin linda. För jag vet ju att det som är metoden med stort M för en grupp, inte nödvändigtvis kommer att vara det för nästa. Just det är en av sakerna som gör mitt yrke så härligt och kreativt. Det gäller att alltid vara på tå och läsa av olika gruppers förutsättningar och intressen för att lyckas som lärare.

De 45 olika Therese Stern therese.stern@vaxjo.se Lammhults skola PUBLICERAT: 2022-03-29

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och elever. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida