Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar De 45 olika Elevaktiv genomgång för alla

DELA

Elevaktiv genomgång för alla

Att lärare står framme vid tavlan och har genomgångar av kunskaper som de vill att eleverna ska anamma är vardagsmat för de flesta elever i Sverige idag. Begreppet katederundervisning kom på modet igen för ett antal år sedan och sas vara en del i lösningen av ”flumskolan” som vuxit fram under början av 2000-talet. Men att få dessa genomgångar givande för alla är inte så lätt och något som jag har funderat mycket på.

Bild

I mina två sexor som nu består av 47 elever, trots namnet på denna blogg, har jag en stor spridning vad gäller elevernas kunskaper. Det finns elever som är experter på att lyssna och som tar till sig varje ord jag säger. Jag har elever som somnar vid mina genomgångar, eftersom de antingen tycker att de är alldeles för tråkiga eller så har de kanske kommit i säng på tok för sent kvällen innan. Det finns elever som lätt skulle kunna hoppa upp en klass med tanke på deras matematikkunskaper och så finns det de som har en bra bit kvar för att nå godkänt. Det finns de som förstår svenska utmärkt och de som knappt förstår ett ord än. Inte så konstigt alltså att jag har funderat mycket på hur jag ska få dessa genomgångar meningsfulla för så många elever som möjligt.

En sak som jag tidigt bestämde mig för var att alltid försöka få mina elever aktiva även under genomgångar. Jag slänger ofta ut öppna frågor som de får diskutera två och två i kanske en halv minut. Ibland använder jag mig av Peardeck som är ett tillägg till google presentation, där eleverna kan följa med i presentationen på sin egen chromebook och där få genomföra olika uppgifter runt det vi pratar om för tillfället. Ett annat sätt som jag flitigt använder är elevernas kollegieblock eller miniwhiteboards. Ofta stannar vi upp i en genomgång och så får eleverna skriva ner några rader om någon fråga och sedan delge sina tankar till de som sitter runt omkring.

Det svåraste ämnet att få meningsfullt för alla vid genomgångar tycker jag är matematik. Eftersom jag har sexor är det nu snart dags att genomföra det bedömningsstöd som skolverket skickade ut som ersättning för de nationella proven. Just nu repeterar vi flitigt alla områden inom matematiken som eleverna har arbetat med under sina sex år i skolan. På torsdagarna börjar vi alltid dagen med att lösa tre problemlösningsuppgifter tillsammans. Vi har gjort på olika sätt under året, men jag känner nu att jag har hittat ett sätt som får de flesta av mina elever att hänga med. Eftersom jag vill att även de duktigaste eleverna ska få fundera lite, är nivån på problemlösningsuppgifterna oftast ganska hög. På grund av det, måste jag därför hitta metoder där jag istället kan stötta de som har svårare för matematiken. Följande upplägg har jag kommit fram till fungerar hyfsat bra i mina klasser.

Jag lägger upp en uppgift på tavlan och läser igenom den högt och tydligt för alla elever. Därefter ställer jag tre frågor. Vad vet vi? Vad ska vi ta reda på? Vilken strategi kan vi använda? Jag delar ut dessa frågor till eleverna så att de får svara högt inför de andra. De två första klarar alltid alla att svara på, för det är ju bara att läsa innantill i texten. Om någon blir tveksam pekar jag bara lite diskret på rätt ställe i texten. Vid den sista frågan använder jag handuppräckning. Under genomgången av dessa frågor kan jag trycka på betoningar i uppgiften samt förklara svåra ord. Jag kan även omformulera uppgiften lite om jag ser att många har svårt att förstå. Eftersom många av mina elever har ett annat modersmål än svenska, är denna del helt nödvändig för att de ska förstå uppgiften, men jag märker att den även gynnar väldigt många fler av mina elever.

Nästa steg är att eleverna själva får försöka lösa uppgiften. Vissa är klara på en minut medan andra blir mer tveksamma till hur de ska göra. För att hjälpa dem på traven har jag börjat med att rita någon del av lösningen på tavlan. Vill jag att de ska skapa en tabell så börjar jag rita en tabell och kanske till och med fyller i några värden. De elever som klarar sig själva tittar sällan upp på detta, utan är helt fokuserade på sina egna lösningar. Elever som har lite svårare för problemlösning, börjar ofta med att härma efter mig och rätt som det är så kanske de kommer på hur de ska lösa uppgiften.

Nästa steg är att arbeta i par. Då får de visa sina påbörjade lösningar för den de sitter bredvid och slå sina kloka huvuden ihop om ingen av dem har löst uppgiften. Om någon har löst den, så har den personen som uppgift att stötta den andra och leda den mot lösningen. Har bägge kommit fram till en lösning, jämför de sina svar och ser om de har löst uppgiften på ett likande sätt.

Slutligen går vi igenom uppgiften tillsammans på tavlan. Jag börjar då alltid med att själv förklara uppgiften på ett väldigt tydligt sätt. Jag bygger på den redan påbörjade lösningen som finns på tavlan, så att de som har härmat mig kan hänga med. Slutligen släpper jag fram övriga elever och deras alternativa lösningar.

Allt som allt tar detta cirka 30 minuter varje torsdag, så det är ingen långdragen historia. Det ska vara rappt, effektivt och ingen dötid där man kan tappa fokus. De senaste torsdagarna har jag valt att börja med en av uppgifterna som vi gjorde veckan före. Då kör vi en uppspeedad variant av metoden, men trots detta så ökar lösningsfrekvensen i klasserna mot veckan innan. Glädjen som syns i vissa elevers ögon när de kommer ihåg hur de ska lösa en uppgift som de inte lyckas med veckan före, kan jag sedan bära med mig som en litet extra guldkorn under resten av dagen.

De 45 olika Therese Stern therese.stern@vaxjo.se Lammhults skola PUBLICERAT: 2021-04-07

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida