Sommarminne på två minuter

När jag började arbeta som lärare för drygt 20 år sedan var det en självklarhet för alla lärare att man skulle bearbeta sommarlovet tillsammans med eleverna när de kom tillbaka i augusti. Allt eftersom åren gick började man inse att detta inte var så smart. Det blev ju lätt en tävling i att skryta om att ha gjort de coolaste sakerna under sommaren och för mig som arbetar på en skola där den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna varierar väldigt mycket, var det lätt att få lite sur smak i munnen när man genomförde dessa uppgifter.

Ett tag slutade vi helt att göra uppgifter som dessa, men egentligen är det synd att vi inte kan använda oss av det som ligger nära eleverna i undervisningen. Vi insåg då att vi istället för att undvika att prata om sommarlovet, istället fick göra uppgifter som inte blev till en tävling i att bräcka varandra.

I år genomförde jag en uppgift med mina sexor som jag kallade för ”Sommarminne på två minuter”. Uppgiften var att skriva en text som i detalj skulle beskriva ungefär två minuter av mina elevers sommarlov. Vi tittade på en exempeltext och pratade om hur den var uppbyggd och hur den kunde bli skapligt lång trots att den bara handlade om ynka två minuter. Därefter satte eleverna igång att fundera och skriva. Det blev en spännande lektion. Eleverna skrev om fotbollsmål, fiskar som slets sig från linan, vägen från solstolen ner till havet, ett framförande av en sång i kyrkan och mycket mer.

Lektionen avslutades med att eleverna fick läsa upp sina berättelser i grupper och ge varandra feedback. Efter att de fick göra en sista korrigering lämnades texterna sedan in och jag läste upp ett gäng högt i klassen. På detta sätt fick vi dels en liten inblick i varandras sommarlov, samtidigt som eleverna tränade på att skriva beskrivande texter. Den sura smaken i munnen framträdde inte alls under denna lektion, utan istället kände jag doften av solvarma hallon och frisk sommarvind i mitt klassrum.