Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar De 45 olika Att bädda för samtal

DELA

Att bädda för samtal

I mitt klassrum vill jag att eleverna varje dag ska få samtala omkring det de lär sig med varandra. I samtalen tränar eleverna på att uttrycka sina kunskaper. De blir tvingade till att delta aktivt under lektionerna då det inte bara går att sitta passiv och lyssna. Katederundervisning i all ära, jag är faktiskt en stor fan av denna, men jag tolkar inte denna som ett klassrum där det är läraren som ska prata och eleverna lyssna, utan snarare som ett klassrum där läraren tydligt leder sina elever mot utveckling av kunskaper och förmågor. I det klassrummet ingår många strukturerade samtal bland eleverna.

Bild

Eftersom jag har elever med väldigt olika språkliga förmågor blir detta än viktigare. I dessa samtal kan eleverna som har ett annat förstaspråk än svenska på ett systematiskt sätt träna på att gå från vardagsspråk till skolspråk. Samtalen är också bra för sammanhållningen i klassen. Får man under lektionerna på ett organiserat sätt prata med olika klasskamrater så blir man också tryggare med att prata med dem på egen hand på rasten.

Jag har dock lärt mig under åren att bra samtal är inget man kan ta för givet. När jag påbörjade arbetet med att införa mycket kooperativt lärande för ett par år sedan insåg jag efter ett tag att det inte gav den effekt jag önskade. När jag bad eleverna två och två kort diskutera något som jag pratade om vid tavlan så satt halva klassen tyst och bara tittade på varandra. När jag frågade varför de inte diskuterade sa de att de ju inte kan svaret och då insåg jag att jag behövde börja med att träna eleverna på att just diskutera. Vi skapade då en stödmall för diskussioner där de till exempel fick tillgång till fraser att börja diskussionen med. Efter detta blev diskussionerna mycket bättre och när jag i våras lämnade min dåvarande årskurs 6 var de experter på att snabbt bearbeta ett innehåll muntligt tillsammans. Det var riktigt häftigt att se hur en klass kan gå från lyssnande på mig till livlig diskussion två och två och sedan tillbaka till lyssnande igen på bara några få minuter.

Till min hjälp i detta arbete använder jag en hel del av strukturerna som jag har lärt mig i boken ”Grundbok i kooperativt lärande” som är skriven av bland annat Niclas Fohlin och Lisa Westman. I boken finns många idéer på hur man kan utveckla samarbetet bland sina elever. En struktur som jag använder med jämna mellanrum är ”Fråga, fråga, byt”. Med hjälp av den kan man till exempel repetera inför ett prov eller plocka upp tidigare områden i matematik som vi har arbetat med. Enkelt förklarat går det till så att jag skriver ner en massa frågor på lappar. Frågan på ena sidan och svaret på den andra. Varje elev får en lapp och de ska sedan gå runt i klassrummet och prata med varandra. När man träffar på en klasskamrat ska man berätta om sin fråga och försöka förklara svaret. Klasskamraten gör sedan samma sak med sin fråga. Om någon i paret inte kan svaret på sin fråga hjälps man först åt, men om ingen kan så kan man kolla svaret på baksidan av lappen. Om bägge i paret kan sina frågor byter man lappar med varandra. Om någon inte kan svaret behåller man lapparna och går till en ny klasskamrat och gör ett nytt försök. Efter 10-15 minuter brukar alla elever ha gått igenom de flesta lappar och alla har dels fått träna på ämnesinnehållet samt fått mycket muntlig språklig träning.

De 45 olika Therese Stern therese.stern@skola.vaxjo.se Lammhults skola PUBLICERAT: 2019-01-28

Relaterade inlägg

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida