Sök
Translate

Use Google to translate this website

Hem Bloggar De 45 olika Att skapa en stödjande organisation på flera nivåer

DELA

Att skapa en stödjande organisation på flera nivåer

Det talas mycket om resurser i dagens skola. Att det saknas resurser, att det behövs nya eller kanske andra resurser än de som finns där nu. På den skola där jag arbetar upplever jag att vi har goda resurser. Men att bara ha en massa resurser gör ju ingen större nytta om man inte på ett noggrant sätt tänker på hur de ska användas. I detta inlägg kommer jag att berätta hur vi arbetar för att skapa en stödjande organisation som fungerar på flera nivåer.

Bild

För cirka 5 år sedan när min skola gick från att ha varit en relativt vanlig landsortsskola till att bli en mångkulturell skola stod vi ganska handfallna. Vi fick plötsligt in ett helt gäng elever i våra klasser som vare sig vi eller övriga elever kunde tala med. Inte heller deras vårdnadshavare kunde vi ta ett samtal med utan att ordna telefontolk. Vi slet vårt hår den första tiden och provade än det ena och än det andra för att få eleverna och deras vårdnadshavare att dels förstå hur den svenska skolan fungerade och dels ge eleverna förutsättningar för att kunna ta sig till de kunskaper som vi ville förmedla. Under ett par år höll vi verkligen på med ett kollegialt utvecklingsarbete. Vi läste litteratur eller liknande där vi hittade goda exempel som vi sedan testade i vår organisation med våra elever. Vi utvärderade med jämna mellanrum, ändrade det vi inte tyckte fungerade, testade på nytt och så höll vi på.
Nu drygt fyra år senare tycker vi att vi har hittat en form som fungerar bra både för våra elever och för oss som arbetar på mellanstadiet. Stommen i vår organisation är vårt arbetslag. Vi är 9 ämneslärare, två språkstödjare/studiehandledare/modersmålslärare och tre assistenter som arbetar tillsammans. Sex av oss ämneslärare är mentorer och vi arbetar två och två i varje årskurs. Vi är alltså två lärare som har ett gemensamt ansvar för eleverna i varje årskurs. Många av ämneslärarna i arbetslaget fyller inte sina tjänster med undervisning i sitt ämne. Den tid som blir över hos varje person används till pedagogstöd. Man blir då stöd hos en annan lärare när den genomför undervisning i någon klass. Som pedagogstöd kan man arbeta mot enskilda elever som behöver en till en undervisning, man kan dela klassen i två delar för att få till mindre grupper, man kan vara två lärare i klassrummet för att stötta eleverna i arbetet eller något annat. Hur vi organiserar oss beror helt och hållet på hur behoven ser ut för tillfället.
I slutet av vårterminen sätter vi oss nu ner och ser tillbaka på året som varit. Vi utvärderar hur vi har använt våra resurser, vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra och vad detta kan bero på. Utifrån denna analys bygger vi sedan upp nästa års organisation. Jag, som arbetslagsledare, lägger schema både för eleverna och för oss lärare. Syftet med detta är att det är vi som arbetslag som har absolut bäst koll på var resurserna gör bäst nytta. Med jämna mellanrum under året följer vi sedan upp vår organisation på våra arbetslagsmöten och gör förändringar om vi skulle behöva rikta om resurserna.

Vad är det då som gör att vi tycker att detta fungerar så bra?
• Denna typ av organisation kräver att vi allihopa samarbetar kring våra resurser. Vi äger våra gemensamma resurser och det är vi, som i samråd med vår chef, tillsammans gör prioriteringarna var de behöver läggas. Det ger en god samsyn kring alla våra elever och leder till att vi tar ett gemensamt ansvar.
• Vi har lätt för att omfördela resurser om det plötsligt skulle förändras sig i någon klass. Det kanske kommer in nya elever eller så försvinner elever som har varit resurskrävande. Detta gör vi snabbt och smidigt på nästa arbetslagsmöte så att någon annan elev kanske kan få tillgång till de resurser som plötsligt har blivit överflödiga i någon klass.
• Genom att vi arbetar som pedagogstöd i varandras klasser så lär vi mycket av varandra. Lärare som är nya i yrket slipper stå själv i sin undervisning utan kan dels få möjlighet att observera mer erfarna lärares undervisning samt få feedback på sin egen. Rutinerade lärare kan i sin tur få en putt i att inte fastna i gamla hjulspår, när det kommer in nya, friska lärarkrafter i deras klassrum. Denna organisation leder till många fördjupade pedagogiska samtal i vårt arbetsrum kring varför saker blir som de blir på våra lektioner och med våra elever. Är man ny i arbetslaget så är också denna organisation en gyllene möjlighet att snabbt komma in i rutiner som gäller på skolan. Man kommer snabbt in i de aktuella utvecklingsarbeten genom att man får delta i undervisning där ens kollegor t.ex. testar på nya metoder i sin undervisning.
• Våra språkstödjare talar samma språk som många av våra elever. Detta gör att vi har en helt annan möjlighet att kommunicera med deras vårdnadshavare. Eftersom språkstödjarna också ser eleverna i undervisningen när de är med på lektionerna så kan de också själva bidra till samtalen och blir inte bara tolkar.
• Språkstödjarna ger oss också en mycket bra möjlighet att kunna arbeta transspråkande. De kan stötta arbetet i språkgrupper som vi annars inte skulle kunna stötta på ett så bra sätt samt hjälpa oss att t.ex. översätta texter, begrepp etc. till andra språk än svenska.
• När vi är ute i olika klasser så lär alla elever att känna oss lärare. Det upplever vi bidrar till en större trygghet bland eleverna. Man vet som elev att det går att fråga oss alla om saker och vi lärare blir väl synkade i hur vi ska utveckla våra elevers sociala förmågor.
• Denna organisation gör det också väldigt enkelt för oss att ge extra anpassningar till de elever som behöver det.

Hur har vi råd med detta då och vad är det vi vinner?
En sak som vi inte behöver särskilt mycket är vikarier. Så fort någon är borta omfördelar vi stödet så att någon annan i arbetslaget går in och täcker för den som är borta. Detta ser vi också som positivt. Eleverna får då en vikarie som känner till skolan, klassen och kanske till och med undervisningen och att kvalitén på denna då ökar är en självklarhet.
De som har mycket stöd i sina tjänster ligger också på en betydligt högre undervisningstid än övriga lärare. Detta på grund av att de inte får så mycket för och efterarbete som om de har egen undervisning. Dealen är att det är undervisande lärare som ansvarar för undervisningens för- och efterarbete. Stödpersonen hjälper bara till under själva lektionen.
Vi löser också det mesta av specialundervisningen. När vi till exempel får upp elever i åk 4 som behöver lästräning omfördelar vi stödet så att vi under en period har möjlighet att genomföra detta. Som klasslärare är det ju annars tufft att lösa det samtidigt som man har hand om övriga klassen.

Två morgnar i veckan har vi också lagt in studiehjälp. Här går några av oss lärare in tillsammans med våra språkstödjare och hjälper de elever som upplever att de behöver extra hjälp. Det kan gälla läxor men även språkstöd i något ämne som man kanske inte riktigt hänger med i på ordinarie undervisning.

Sammanfattningsvis så leder denna möjlighet till att vi får styra över våra egna resurser till att vi har blivit ett mycket sammansvetsat arbetslag. Vi har högt i tak där det är tillåtet att misslyckas, det gör vi allihopa med jämna mellanrum så klart. Våra elever ges möjlighet till stöd oavsett i vilken klass eller med vilken lärare de hamnar. Det borgar helt enkelt för en likvärdighet för alla våra elever. Att det sedan också är väldigt roligt att arbeta ihop är inte att förglömma. För borta är väl den tid då vi lärare var och en satt själva i våra klassrum, bakom stängda dörrar och kämpade med våra egna problem.


De 45 olika Therese Stern therese.stern@skola.vaxjo.se Lammhults skola PUBLICERAT: 2019-01-02

Relaterade inlägg

Detta är Pedagog Växjö

Pedagog Växjö är en sajt för oss och av oss som jobbar i någon av Växjö kommuns kommunala eller fristående verksamheter för barn och unga. Här delar vi med oss av vårt eget arbete, inspireras av varandra, hittar nyheter och växer i våra uppdrag. Innehållet byggs upp av oss alla tillsammans.

Här hittar du oss

Länk till Växjö kommuns hemsida